Surdegens andlighet

 Hej alla!

Första inlägget på bloggen för Pilgrim's Walk for Future! Det är den 10 mars, drygt fyra månader kvar till vandringens start. Jag som skriver heter Annika Spalde och är vandringsledare. Min plan är att här dela med mig av tankar och känslor som väcks i mig under denna förberedelsetid. Jag hoppas att ni som läsare vill följa mig på denna resa och att era reaktioner på texterna, era reflektioner runt det klimatnödläge vi befinner oss i, kan få fylla kommentarsfälten. 

Idag tog jag ut min lilla surdeg ur kylskåpet för att börja på en ny deg. Jag har nyss återupptagit detta med att baka surdegsbröd och sist gick det inte särskilt bra, hoppas på bättre lycka denna gång :-) Ska blanda i lite dinkelmjöl. I alla fall, jag kom att tänka på ett begrepp som dök upp i mitt huvud för någon månad sedan: surdegens andlighet. Bakgrunden är förstås Jesus liknelse om Guds rike som en surdeg: "Vad ska jag jämföra Guds rike med? Det är som när en kvinna blandar in surdeg i tre mått mjöl, så att hela degen blir syrad." (Lukas 13:20-21, NuBibeln) 

Det är en så sympatisk liknelse, så vardaglig, en scen från en kvinnas liv. Jag antar att Jesus hade sett Maria baka när han växte upp. Samtidigt är bilden kraftfull; något litet men mycket dynamiskt tar sig in i en stor hög med mjöl (cirka 40 liter) tills det genomsyrar allting och får degen att jäsa. Vad vill Jesus med detta säga om Guds rike? Ja det är ett bra ämne för meditation. En del av det kanske kan vara: trots att de som vill leva enligt gudsrikets värderingar är få kan de med sitt exempel sprida en livshållning som på sikt kan genomsyra en mycket större grupp människor, ja ett helt samhälle. 

Jag tänker på hur svårt det kan vara att tro att ens egna handlingar spelar roll i det stora hela. Men här känns det som att Jesus säger motsatsen: vad ni gör har betydelse. När vi går in i Guds kärleksprojekt att hela världen, med Jesus som förebild och Anden som kraft - som biskoparna skriver i inledningen till sitt brev om klimatet - då kan stora saker hända.

Jag vill tro på de små handlingarnas betydelse. Jag tror att när vi försöker leva i samklang med våra djupaste värderingar, då händer det saker, både med oss och med omvärlden. Våra val - när vi handlar, när vi äter, när vi reser - gör intryck på människor omkring oss och ger ringar på vattnet bortom vad vi kan överblicka. 



Kommentarer

  1. Annika! jag ska bjuda in dig till en lyckligt självupptagen FB grupp som heter Surdegen. Där ges råd, skönhet, och skratt på surdegsbakandets väg. Rimligtvis borde man väl kunna ta med sig en bit surdeg på en pilgrimsvandring och baka till ett bröd vid vägkanten, kanske som jäser över natten ... Drömmar ...

    SvaraRadera
  2. Fint att få följa förberedelserna inför vandringen och hoppingivande liknelse!

    SvaraRadera
  3. Vilken bra och tankeväckande text. Har aldrig reflekterat över ursprunget till "genomsyra", fick en ny innebörd nu. Lycka till på resan!

    SvaraRadera
  4. Så hoppfullt att låta kvinnan och surdegen inspirera som en bild för Gudsrikets kraft som genomsyrar! Jag heter Maria Ekstedt men har fått namnet Stefania i kommentarsfältet här!

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Odla för en bättre framtid!

Intervju med vandraren Senja Björk

Boktips: Fartrusiga av Björn Forsberg