Fötter, kära fötter

Det är mycket med det praktiska inför en vandring. Och det kroppsliga. Oro och funderingar kring hur kroppen kommer orka. 

Vad jag tänker mest på är nog mina fötter. Även mindre problem med fötterna kan ju göra vandringen till en plåga, eller rentav omöjlig. Jag har många frågor, och det är inte självklart vart man kan vända sig med dem. Ett exempel är detta med inlägg. Det är ju en stor bransch nu, företag som gör olika typer av inlägg, individutformade och massproducerade. Jag skaffade ett par för fem, sex år sedan, eftersom jag upplevt trötthet och lite obehag i fotsulorna. Sen har jag använt dem slentrianmässigt, nästan jämt. Men kanske är det inte nödvändigt? Är det inte bättre att träna upp musklerna i foten, och stretcha dem, så att fötterna kan "stå på egna ben"? Om det är möjligt, förstår att det inte är det för alla. 

(Intressant att när jag googlar "vänja sig av med skoinlägg" kommer ingenting upp . Kan det vara för att det inte finns någon marknad i att folk gör det? ...)

Jag har hittat en fin liten bok med olika övningar för fötterna. Där stod bland annat om massage med liten boll. Jag köpte en liten gummiboll på sportaffären, och det är väldigt skönt att sitta och rulla den under fötterna på kvällen.

Och så är det ju det här med skor då. Kängor. Kära nån, måste det finnas så många olika att välja mellan! Sulorna är uppbyggda på olika sätt, med tekniker med olika märkliga namn. Nu försöker jag gå in två olika par som jag skaffat, och funderar på om jag ska ge upp om det ena. Hur länge ska det ömma vid fotknölen innan skaftet har mjuknat tillräckligt? Nej, jag prövar att gå med dem ett tag till ...

År 2015 gick jag med i en fredsvandring från Göteborg till Karlskoga. (Då gjorde jag vissa erfarenheter som jag är glad för nu, till exempel att undvika bomullssockar.) Det var samtidigt som många flyktingar kom till Grekland och började sin mödosamma vandring genom Europa. Senare samma sommar arbetade jag på den grekiska ön Lesbos, med Christian Peacemaker Teams. Vi mötte många trötta människor, med trötta fötter, och då hade dom det mesta av sin resa kvar. När jag såg de som haltade på grund av skoskav eller liknande blev jag väldigt berörd, delvis eftersom jag själv nyligen kämpat med det under vandringen till Karlskoga. Det kändes så orättvist, hur de tvingades gå långa sträckor i undermåliga skor och utan resurser att ens köpa skoskavsplåster. 

Jag skrev till ett plåsterföretag och frågade om de ville sponsra mig med plåster, som jag kunde förmedla, men fick nej.

Bekymren kan vara lika, för frivilliga och ofrivilliga pilgrimer, men förutsättningarna ack så olika.

Kommentarer

  1. Jag känner igen det där med fotknölarna. Ibland beror det på att man knyter för hårt. Jag köpte ett par vinterkängor som inledningsvis gav problem på båda sidorna. Sedan upptäckte jag att den ena kängan hade fått en viklinje av att ligga i skokartongen, just vid fotknölen.

    Jag lossade på snörena och grejade. Hittade tips på olika sätt att knyta (finns många knyt-videos) och då blev den vänstra fotknölen bra, men det gjorde fortfarande ont i den högra - som var röd och öm.

    Till slut tog jag upp kängorna för att skärskåda vad som var fel. Då såg jag en viklinje som buktade inåt vid höger fotknöl. Jag böjde/band då viklinjen/skosidan åt motsatt håll. Så fick det stå i två dygn. Sedan blev det bättre :)

    SvaraRadera
  2. Men varför ska du ha kängor? Jag har fotproblem sedan ganska många år, men har nu kunnat vandrat ganska mycket vid det här laget. Från början använde jag ett par Salomon-kängor, ett lyckat slumpköp. Dem gick jag i från Saint-Jean-Pied-de-Port till Santiago de Compostela 2 gånger, men nu har jag övergått från att nästan enbart använda Altra Olympus-skor (Altra Paradigm till vardags). Med dem har jag vandrat i södra Spanien, så mycket behagligare än varma kängor! Nuförtiden har jag kängor bara på vintern och i fjällen =)

    Men om du ändå vill ha kängor så föreslår jag att du testar Salomon X Ultra mid gtx, de är mjuka och sköna redan från start och behöver inte gås in. Fördelen med kängor för mig är att jag inte behöver snöra dem så hårt, de kan sitta ganska löst på foten.

    Lycka till med ditt letande och testande!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för tips Ulla! Jag testar både kängor och skor.

      Radera
  3. Angående inlägg. jag går med inlägg för min ryggs skull och första långa vandringen jag gjorde med dom märkte jag en jätte skillnad. fötterna rörde sig mindre vid varje isättning och på så vis minskade risken för sko skav. Personligen väljer jag löparskor för mina kängor slits på asfalt och det blir varmt. Jag har lite stora skor ifall fötterna svullnar efter några dagar.
    Ha en härlig vandring

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Intervju med vandraren Senja Björk

Odla för en bättre framtid!

Boktips: Fartrusiga av Björn Forsberg